Sorry this will be in swedish… Irland-Nordirland, undrar om det är någon skillnad på de olika invånarna? Kanske, kanske inte. Fem minuter efter att man varit där så faller hela bilden av irländaren som man lärt sig på film. Kommer in i den lokala surfshopen i Portrush och killen som står där pratar jag med som om vi känt varandra i många år. På apoteket likaså, på Lidl när jag frågar något till kassören så engagerar sig hela kön. Trafiken är hela tiden så hänsynsfull och ja det behövs nu när allt är på fel sida. Överallt möter jag människor ”hoay” eh jo… vad säger de? How are you såklart. Ute på vägarna när jag är på upptäcktsfärd hälsar man på den mötande bilen, precis som hemma på landet förr. Ja det gör man där också nu men här är det liksom överallt, sitter man på stranden och vilar och det går någon förbi så slänger man iväg några ord. Det känns som äkta omtanke som att folk verkligen bryr sig. Leenden, alla ler mot dig. Parkerar man bilen nere vid White Rocks stranden så hälsar man på de andra i närheten med en nick och ett leende.
Som svensk idag är det här en kulturkrock…! Här finns irländare, turister och 200 kajaksurfare från hela världen som skall köra VM i vågorna på East Strand.
Portrush är staden där vi körde Surfkajak VM det är en liten stad som andas brittiska öarna lång väg. Tydligen är det ett populärt ställe att åka till restaurangerna är alltid fulla. Personalen är proffsig och trevlig och jobbar stenhårt, hade jag haft restaurang hade jag nog skickat min personal på utbildning här. Man åker ända från Belfast för att käka här, maten är ok vissa rätter riktigt goda andra nja, ”undrar hur kocken tänkte där”. Billigt är det två rätter 10-16 pund. En öl 3 pund.
I line upen, surfterm som betyder ”väntzon” om du inte redan visste det. Här märks det irländska kynnet igen, här ler man, hälsar och säger några ord. De som surfat med locals ute i världen vet att det inte är så vanligt.
Causeway Coastal Route här avlöser sig de fantastiska scenerierna. När solen står på är grönskan bländande, bländande vacker, en mix med kullar, branta stup, stängsel får och kor. Små gårdar och små byar med vita hus. Gamla fårvaktarskjul i sten, kanske det varit fattiga bönder som bodde där med hela sin familj? Slott från 1200 talet i ruiner och spännande platser där man spelat in bla Game of Thrones. Trånga vägar som slingrar sig får mig att vilja ta hit min Ducati, för visst måste det vara lättare att köra på två hjul i vänstertrafik tänker jag. Och ja Isle of Man ligger nära… Vågor, natur, vägar och härliga människor… Nord Irland…
Jag bodde på: encuiries@anvershiel.co.uk ett nyrenoverat B&B med en rejäl frukke som drivs av Janice och Alan Thompson. Såklart var de jättetrevliga och gav den bästa service man kan få.
